Risk för miljardkostnader om EU-åtaganden missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och eventuella EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande den 22 juni 2026.

Frågan berör hela landet, även kommuner som Båstad, eftersom ESR-sektorn som analyseras huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Underskott i ESR-sektorn enligt regeringens bedömning

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i den så kallade ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan täcka del av gapet – men till en kostnad

Regelverket möjliggör att Sverige kan täcka maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Enligt IVL innebär det en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

Lars Zetterberg uppger i pressmeddelandet att kostnaden för detta uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för återstående 5,8 miljoner ton

Efter möjlig användning av EU ETS återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör möjligheterna begränsade och priset osäkert.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver kostnaden för använda EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandet. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Missas åtagandet även nästföljande år blir det en ränta-på-ränta-effekt, enligt pressmeddelandet.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.