Nationell rapport visar både minskning och stora skillnader

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten presenteras för första gången nationella mätningar som visar hur skräpet förändrats över tid – och i stadsmiljö syns en minskning mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten på att nikotinskräp dominerar i städer och att nivåerna av strandskräp skiljer sig kraftigt mellan olika havsområden.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

Svenskarna: Nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt underlaget är det främst yngre personer, män och snusare som erkänner nedskräpning. Vanliga orsaker som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter på nedgång

De nationella skräpmätningarna visar att skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen:

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Exempel på föremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar har gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Håll Sverige Rent lyfter också producentansvar för snus:

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

”Över tusen skräp” på vägen till jobbet

Som ett vardagsexempel översätter Håll Sverige Rent resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till en promenad på en kilometer längs trottoar eller gångbana. På sträckan uppges man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: utvecklingen går för långsamt

Pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024 (efter en ökning 2022–2023). Men enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. En Novusundersökning ska också visa att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

Enligt resultaten från de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 syns dessutom inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan olika havsområden:

• Västerhavet: medianvärde 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges vara en ökning med 55 % jämfört med 2024. Detta uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: medianvärde 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här beskrivs skräp kopplat till strandbesökare som vanligare, exempelvis fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer uppges snus vara det vanligaste skräpet och stå för 25 % av det skräp som hittades under 2025. Här hittas även förpackningar från godis, snacks och mat.