Blommor vid vägen lockar – men trafiken kan slå hårt

Blomrika vägkanter kan ge viktig mat till humlor och andra pollinatörer, men vid hög trafikintensitet ökar risken att insekterna dör i trafiken. Det visar en ny studie från Lunds universitet, baserad på inventeringar i Skåne.

60 vägkanter i Skåne kartlades – hundar sökte efter bon

Forskarna har undersökt vilken roll vägkanter spelar för humlor genom att jämföra antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikflöden. Kartläggningen omfattade 60 vägkanter runtom i Skåne, och i arbetet användes specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter humlebon.

Resultatet visar att fler humlor hittades döda där trafikflödet var högt, jämfört med lågtrafikerade sträckor.

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar, säger Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Få bon vid normaltrafikerade vägar

Enligt studien hittades i princip inga humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som påträffades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Forskarna drar slutsatsen att det främst är mindre trafikerade vägar som bidrar med boplatser, samtidigt som dödligheten där är låg. Eftersom en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar menar forskarna att blomrika vägkanter kan göra nytta för humlor, om insatserna fokuseras till dessa sträckor.

– Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna, säger Sofia Blomqvist.

Trafikverket vill kunna rikta åtgärder bättre

Studien är finansierad av Trafikverket, som vill öka kunskapen om hur vägkanter och natur samspelar. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, pekar på att resultaten kan hjälpa myndigheten att välja mer träffsäkra åtgärder.

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer, säger han.

I Trafikverkets miljöarbete ingår att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för att gynna biologisk mångfald, exempelvis genom att minska klippningen så att blommor hinner sätta frö och ge mer föda åt pollinerare. I vägkanter förekommer ofta blommor som blåklockor, prästkragar och åkervädd, arter som beskrivs som viktiga för humlor men som minskat när livsmiljöer försvunnit.

Vägkanter kan inte ersätta andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör ses som en ersättning för skydd av andra viktiga naturmiljöer.

– Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer såsom naturbetesmarker och slåtterängar, säger Sofia Blomqvist.

Studien är publicerad i tidskriften Biological Conservation med titeln “High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations”.