Syresättning i hjärnan kan bli en enkel markör för riskbedömning vid hjärtsvikt

En svensk studie visar att nivåer av syresättning i hjärnans vävnad i vila kan kopplas till risken att avlida hos patienter med hjärtsvikt. Resultaten, som presenterats i ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden och publicerats i tidskriften Heart, pekar på att en icke-invasiv mätning med nära-infraröd spektroskopi (NIRS) på pannan kan komma att användas för att identifiera patienter med högre långtidrisk. För invånare i Båstad och andra kommuner kan en sådan enkel metod på sikt underlätta tidig riskbedömning och uppföljning.

Studien i korthet

• Studien omfattade 102 patienter med hjärtsvikt (medelålder 70,2 ± 12,4 år).
• Syresättningen mättes som cerebral tissue oxygen saturation (SctO₂) i vila med nära-infraröd spektroskopi (sensor på pannan).
• Deltagarna följdes i genomsnitt drygt två år; 31 av 102 patienter (30,4 %) avled och 63 (61,8 %) återinlades under uppföljningen.

Viktiga resultat

Högre SctO₂ var signifikant associerat med lägre risk för total dödlighet (HR 0,86; 95 % CI 0,77–0,95; p=0,002). Däremot fanns ingen signifikant koppling mellan SctO₂ och risken för första återinläggning (HR 0,96; 95 % CI 0,90–1,02; p=0,162).

Fysisk aktivitet och syresättning

Studien visade också ett samband mellan fysisk aktivitet och SctO₂: patienter som rapporterade låg fysisk aktivitet (≤1 timme ansträngande aktivitet per vecka) hade signifikant lägre SctO₂ (β -1,56; 95 % CI -3,07 till -0,05; p=0,043). Forskarna föreslår att fysisk träning som höjer SctO₂ bör undersökas vidare för att se om den också ger klinisk förbättring.

Kommentarer och begränsningar

Martin Magnusson, professor i kardiologi vid Lunds universitet, framhålls i pressmeddelandet som kommentator och menar att syresättningen i hjärnan i vila kan spegla sjukdomens svårighetsgrad och därmed långtidprognosen. Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung betonar behovet av bättre riskbedömning vid hjärtsvikt och värdet av en enkel, icke-invasiv metod.

En begränsning som nämns är att syremätningen utfördes 6–9 månader efter inläggningen då enkäten besvarades. Forskarna anser att fynden behöver valideras i större patientgrupper innan metoden kan tas i klinisk bruk.

Vad händer härnäst?

Författarna föreslår vidare studier i större populationer samt interventioner för att se om träning som förbättrar SctO₂ också leder till minskad dödlighet eller färre återinläggningar.