BåstadsNytt

Skånes skörd under femårssnittet – långvarig torka har satt spår

En röd traktor med svarta däck arbetar på en åker under en klarblå himmel. Traktorn drar ett redskap som plöjer marken och skapar ett dammoln bakom sig. Åkern består av karg, ljusbrun jord med vissa mörkare partier, och det finns korta strån på marke
Illustrationsbild: Björn Wedin - Mostphotos

Skörden i Skåne är i stort sett klar. Torkan sänkte volymerna under femårssnittet, men tröskningen gav låga torkkostnader.

Annons

Skörden i Skåne summeras: torka pressade volymerna

Årets skörd i Skåne har till stor del kunnat genomföras under goda förhållanden, men en långvarig brist på nederbörd har tydligt påverkat många grödor. Enligt Landshypotek Bank ligger skördevolymerna generellt under femårssnittet, samtidigt som kvaliteten varierar kraftigt mellan olika gårdar och grödor.

Pressmeddelandet publicerades torsdagen den 10 september 2026 klockan 13:41 (CET).

”Det som har påverkat skörden mest är bristen på vatten”

Lantbrukaren Marianne Andersson, verksam på Söderslätt utanför Trelleborg och ordförande i Landshypoteks regionförening, pekar ut nederbörden som årets viktigaste faktor.

– Det som har påverkat skörden mest är bristen på vatten. Vi hade behövt betydligt mer regn under säsongen, säger Marianne Andersson.

Samtidigt har skörden på många håll kunnat bärgas med låga vattenhalter i grödorna, vilket enligt Landshypotek bidragit till lägre torkkostnader.

– Generellt är volymerna lägre än femårssnittet. Kvaliteterna är mycket varierande. För egen del är volymerna också lägre, men kvaliteterna är okej. Sen har det varit bra förutsättningar under tröskningen så torkkostnaderna blir låga, säger Marianne Andersson.

Stora skillnader mellan jordar – rapsen överraskade på flera håll

Skörden i Skåne uppges nu vara i stort sett avslutad. Utfallet har varierat beroende på jordmån och lokala förutsättningar: på bättre jordar har många lantbrukare nått upp till ungefär normala nivåer, medan svagare jordar gett lägre skörd än normalt.

Landshypotek lyfter också att rapsskörden på flera håll överraskat positivt trots en torr sommar – samtidigt som rapsen varit motig för vissa odlare.

– Rapsen blev sämre, spannmålen mellanbra. Sen har vi stärkelsepotatis och där är det svårt att uttala sig ännu. Sockerbetorna vet vi inte heller så mycket om ännu, säger Marianne Andersson.

Torrt inför höstsådden

Parallellt med att skörden avslutas pågår förberedelserna inför nästa säsong. På flera håll är höstraps redan sådd och förhoppningen är att grödan ska etablera sig väl.

– Torrt, torrt och åter torrt. Vi får vara rädda om den lilla fukt som finns i marken och röra så lite som möjligt i marken, i alla fall inför rapssådden, säger Marianne Andersson.

För många gårdar ligger planerna i övrigt fast, enligt Andersson.

– Vi kör enligt växtodlingsplanen för att hålla linjen på lång sikt, säger Marianne Andersson.

Skördebilden i Skåne – enligt Landshypotek

  • Största utmaningarna:
    • Brist på nederbörd under stora delar av växtsäsongen
    • Lägre skördevolymer än normalt på många håll
    • Stora variationer i kvalitet mellan olika grödor och gårdar
    • Torra förhållanden inför höstsådden
  • Faktorer som bidragit positivt:
    • Gynnsamma förhållanden under tröskningen
    • Låga torkkostnader
    • Normala skördar på många av de bättre jordarna
    • Rapsskördar som på flera håll blivit bättre än väntat

Skånes betydelse för svensk livsmedelsproduktion

Skåne beskrivs i pressmeddelandet som Sveriges största jordbrukslän, med stor produktion av bland annat spannmål, oljeväxter, sockerbetor, potatis och trädgårdsgrödor. Med hänvisning till Jordbruksverket uppges att Skånes skörd 2025 utgjorde 25 procent av rikets totala skörd av spannmål, oljeväxter och proteingrödor. För potatis var andelen 54 procent och för sockerbetor 97 procent.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle